...jag blir så jävla irriterad på alla som håller på och komenterar typ varför e du så bortskämd och varför e du så dryg hela tiden. Vafan alla kan bara brinna i helvetet. Livet e skit och om jag ska vara ärlig så vill jag inte leva mer. Jag vill bara skära mig hela tiden. När jag gör det så känns det bra liksom och jag förlorar jätte mkt blod vilket är väldigt najs.

Man kan väl säga att jag varit på väg att utveckla en djuuup och allvarlig depression. Självmordstankarna har alltid varit nära till hands och min självkänsla har verkligen varit i botten. I alla fall, för kanske två veckor sen tröttnade jag på denna självdestruktiva mentalitet och bestämde mig helt sonika för att ignorera negativa tankar och saker jag inte har nån större kontroll över - direkt när dessa pessimistiska tankar dyker upp byter jag ut dem mot optimistiska och rogivande sådana istället, hur mycket jag än vill älta och repetera mina ångestframkallande tankar. Detta har funkat över förväntan! Idag är jag i princip "återställd" och är mer utåtriktad än jag varit på väldigt länge. Och just då kommer alla jä*la komentarer som sänker ner mig i mina djupa och deprimerande emo-tankar. FAN TA ER ERA JÄVLAR. FATTA LIVET E MENINGSLÖST. INGEN GILLAR ER ÅHHH.............


Nu ska jag låsa in mig på toaletten och skära mig pga er. Hoppas ni känner er ansvariga för mitt skärande